30 december 2015
Tänk, nu är det bara den här dagen och i morgon kvar sedan får vi skriva 2016. Större betydelse har väl inte nyår för livet rullar på i vanlig takt trots att det känns som om den accelererar med åldern. Hastigheten på svunnen tid alltså. Men ändå, man skall ju inte se tillbaka men det skadar ju inte att göra just det och reflektera över vad som varit bra och njuta över framgångar lite extra. Men även mindre bra saker kan man ju dra nytta av. Vi kan lära oss något. Om inte annat så för att uppskatta en bra sak eller dag. Man skulle ju kunna göra en plus och minuslista förstås. Hm, låt se.....
+ Jag lever .
Min familj lever och mår ganska bra
Jag har tak över huvudet
Vi köpte en "ny" och fin smurfblå bil
Jag har kunnat äta mig mätt varje dag
Jag har en fantastisk tandläkare.
Vi tog oss an tre underbara små katter.
Har en gosig gubbe, en fantatisk dotter och en underbart gullig mamma
- En tand gick av och jag fick en jacketkrona. Pris: ca 7.000 kronor.
Vi blev påkörda. Bilen blev obrukbar.
Jag fick en fraktur på bröstbenet. Gjorde ont länge.
En tand sprack. Där blir nog en jacketkrona. Pris ca 9.000 kr
Två tänder dog. Blir nog två kronor där med. Pris ca 18.000 kr
Ja ni ser, plussidan väger redan över så det blir nog bra med 2016 också. En annan sak som är bra är att jag har ytterligare tre jacketkronor att se fram mot istället för mörka fula fyllningar. Kostar gör de men de skall väl knappast ge mig mer värk i alla fall. Å tänk så snygg jag blir! Rena filmstjärneleendet. Tänk vad ni medmänniskor kan vara lyckliga som får möta mig och mitt vackra leende nu. Ha ha! Ja ja, det går ju inte att göra en ängel av en apa som någon en gång var så snäll att upplysa mig om men ni får låta bli att titta på mig, ni får koncentrera er på mina fina tänder. Funderar som bäst på om man kan sätta sig utanför matvarubutiken och be om ett bidrag kanske. Skämt åsido, Sådana här utgifter får man räkna med ibland därför är det bra att spara en slant istället för att bara köpa, köpa och köpa.
Nu skall jag strax sätta en bröddeg tror jag. Blev liksom lite sugen på något gott. Skorpor kanske? Ja vi får se vad det blir.
Tjena! Hallå!
Jag trodde aldrig att matte skulle bli färdig. Kommer hon bara igång så kan hon hålla på i evigheter. Nu var det ju inte detta jag skulle berätta om utan ett program som vi såg på tavlan med rörliga bilder igår. Det var ett program om oss. Ja en del såg i alla fall ut som oss men de flesta verkade vara större. Men tänk att det fanns så många! Jag visste att vi inte var ensamma men det kryllar ju av dem överallt. Men jag undrar var? När vi har suttit och tittat ut på läckerbitarna som fladdrar utanför fönstret så har vi sett en och annan inkräktare. Maja och Kola har varit här å så Elvis såklart. Men så har den där store Brutus varit här också men han kan vara nere hos sig tycker jag för han är så himla stor. Som en tiger ungefär eller kanske ett jellon. Sådana såg jag på stora tavlan igår. Men en sak var konstig, de jamade inte, de morrade liksom, så som Missan gör när hon får något gott som hon inte vill dela med sig av.
Dela med sig av ja. Jag vet att matte ställde ut en sådan där stor och god skinka igår kväll för att den skulle svalna under natten. Bara nu ingen kommer och äter upp den för den hoppas jag att vi får smaka av. Skinka är gott, nästan lika gott som mattes kyckling. Matte har berättat att hon de kallar mormor säger att vi är bortskämda. Jag vet inte vad det är men det är inte jag i alla fall. Får jag bara det jag tycker om och tillräckligt ofta och mycket så bråkar inte jag. Jag har inga stora krav bar hårdisar och lite gott kött ibland sedan är jag nöjd. De där bullarna vi får i sås de kan kvitta fast såsen är god.
Nej, nu tror jag bestämt att det får vara nog för idag. Nu är jag trött. Tror faktiskt att det är läge att vila frukost en stund.
Tjingeling på er tallkottar!
