brittensvardag.blogg.se

Ibland......

Publicerad 2015-07-31 08:02:20 i Allmänt,

 
.... när jag sitter här och funderar så ploppar det hux flux upp små "konstiga" tankar.
 
Jag tänkte så här; om man går omkring och oroar sig för allt och inget så hindrar ju inte detta oss från att dö men det hindrar oss baske mig från att leva!
 
Så varför oroar man sig. Det lönar ju ingenting till. För antingen så händer det man oroar sig för och då har det ju så att säga hänt två gånger och det är ju onödigt när det gott och väl hade räckt  med en gång. Och händer det inte, ja, då har man ju oroat sig i onödan. Så varför skall man gå omkring och må dåligt av oron? Nej, låt oss komma överens om att försöka att inte oroa oss för saker och ting som vi inte vet om de händer.
 
Nej låt oss istället glädjas åt att du under din dag möter människor som bara vill göra sitt bästa för ditt bästa. Ta tandläkaren t ex. Jag slår vad om att det är mindre än en promille som blivit tandläkare för att plåga just dig och göra en felaktig behandling, Jag tror också att de misstag som görs i vården beror på just oförutsedda omständigheter eller som nu i sommartid, okunskap och oerfarenhet åt allt för unga och outbildade människor som kommun och landsting anställt för att de är billiga. Nej, våga ställ krav! Du har betalt skatt i hela ditt liv, våga säg att tyvärr den personen och jag funkar inte ihop jag vill ha en annan.
 
Själv skall jag strax bege mig ner till storstaden Göteborg. Jag skall in till Kungstorget och Stora Saluhallen och köpa lite mer charkvaror hos Albert Anderssons Chark. Bäst att passa på nu när det idag är sista dagen i år man kan åka in till stan utan att betala trängselskatt.  Hos AA Chark möts jag med respekt och det har de sett till att djuren också fått medan de levde. Det kostar lite mer men biffen är mör. Grisköttet luktar inte urin och istället för en lukt av dött kött känner man en svagt pepprig arom från köttet. I love it!  
 
 
 
 

Leva

Publicerad 2015-07-30 09:03:12 i Allmänt,

Arja Saijonmaa brast en gång i tiden ut i "Jag vill tacka livet" och det vill verkligen jag även om jag hoppas ha många många år kvar ännu.
 
Vi har talat om positiv och negativ grundsyn, om möjliga och omöjliga saker men livet består ju av så mycket mer. Framför allt hjälper det inte att vara positiv i sin grundsyn när kroppen gör ont.  När det molar och värker när du går upp på morgonen och fortfarande när du lägger dig på kvällen. Trots tabletter och mediciner som underlättar lite men inte botar.
 
Jag har en vän som har så där ont. En tjej med en mycket positiv livssyn och som bara ser möjligheter. (Nästan). Hon är tolv år yngre än jag så hon kan inte skylla på åldern. Hon har varit med om tre bilolyckor som gett whiplashskador mm mm. Hon är allergisk mot äpplen, nötter, katter.......  och nu senast diagnostiserad med celiaki, glutenintolerans.  Hon använder rollator eller kryckor när hon går med en ständigt rinnande näsa och rödkantade ögon (allergi).  Hennes arbetsförmedlare tycker att arbete i affär, dagligvarubutik, eller barnomsorgen skulle vara lämpliga arbeten. Man har också försökt  att hon skall arbeta som personlig assistent.  Jag vet inte vem som skrattade högst, min vän Pernilla eller vårdtagaren. Tänk er själv synen när dessa två går ut på en promenad eller när den ene skall hjälpa den andre i säng eller in i duschen. Ja jösses!
 
Är det något hon klagar över så är det att hon inte vet vilken attityd hon skall visa upp för hur hon än gör så blir det fel. Hon sa ungefär så här;
 
"Ser jag pigg ut tror alla att jag är frisk. Är jag glad tror alla att jag mår prima. Försöker jag vara glad och positiv då tror alla att jag vill vara hemma för att jag är lat.
Ser jag trött ut vill folk inte besvära. Är jag på dåligt humör så tycker dom att jag är tråkig och besvärlig. Är jag negativ så uppfattas jag som gnällig och då vill man helst inte tala med mig alls.
Så frågan är hur jag skall vara för att bli tagen på allvar och ändå få vara som jag vill och känner mig just för stunden?" 
 
Det är nog detta som vi andra måste bli bättre på, att inte döma så fort, att försöka se bakom fasaden. Men allt detta kräver tid. Tid som vi oftast tror oss inte ha.  Nej jag vill tacka livet som har låtit mig vara förhållandevis frisk som har gett mig nära och kära jag får ha omkring mig.
 
 

Tänk vilken tur jag har

Publicerad 2015-07-29 08:18:52 i Allmänt,

 
 
 
Här sitter jag nu ännu en morgon vid datorn med min blå mugg till hälften fylld med gott te. Det är ovanligt mörkt, himlen är jämngrå och så öppnar sig då himlens alla portar på en gång och regnet fullkomligt vräker ner. Å så sitter jag här, just precis här. Jag har det varmt och skönt, jag är torr trots regnet, mätt och belåten, förhållandevis frisk och kry, ja det är i alla fall inget som gör att jag känner mig sjuk, inte ens lite grann även om jag bara behöver erkänna det för mig själv. Nej, jag mår faktiskt riktigt bra där jag sitter.
 
Jag har inga bekymmer med ekonomin även om jag önskar att inkomsterna vore större men pengar är inte allt även om de är bra att ha. Jag har en underbar familj även om naturliga skeenden gjort att den numer är förhållandevis liten men man kan ju alltid hoppas på att dottern så småningom ökar på antalet familjemedlemmar med en eller ett par stycken. Men först hoppas jag att hon får slutföra sin utbildning. Var sak har sin tid.
 
En sak saknar jag dock, ja det är inget nödvändigt men väldigt, väldigt trevligt. Jag skulle vilja åka tillbaka till Mallorca. Men absolut inte just nu. Vid kontakt för en timma sedan visade termometern på 29 grader Celsius. I går mitt på dagen hade de 43 grader och uteserveringarna har inga bord utanför om inte sittplatserna kan skuggas med parasoller, baldakiner eller markiser. Man tar ansvar för sina gäster som inte har vett på att ta ansvar för sig själva. Hotellpersonalen uppmanar sina gäster att bära tunna heltäckande plagg och huvudbonad om de går ut. Barnen förses med en liten vattenflaska om inte föräldrarna tänkt på det och glass delas frikostigt ut till gästerna. Kanske beror det på att frysarna inte orkar hålla kylan ordentligt, vad vet jag om skälet.
 
Nej som sagt, jag har tur som får sitta här i mitt torra, behagligt varma kök och titta ut på en grönskande värld som tvättas ren av ännu en regnskur. Jag har inte riktigt planerat färdigt vad jag skall göra idag, vad vi skall ha till middag eller om jag skall baka eller inte. För bakade matbröd gjorde jag ju igår. Så här såg det skållade rågbrödet ut när de blev färdiga förresten.  Ibland skall man ha tur!
 
 
 
 
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela