brittensvardag.blogg.se

Nej!

Publicerad 2015-09-30 08:42:00 i Allmänt,

 
Det är nog det första ordet ett barn lär sig efter ord som mamma och pappa. Men det är ju inte konstigt egentligen. Så fort ungen kommer upp i krypåldern så börjar man ju med nej, jajja! Nej! Inte kontakten. Nej! inte röra. Nej, nej, nej!
 
Det är konstigt egentligen för nej är ju svårare att säga än ja. Men nej är ju oftast den enkla vägen, har ni tänkt på det? Nej, jag går inte med ut i skogen (jag sitter kvar här). Nej, jag skall inte byta (jag vill ha kvar det gamla invanda). Vi säger oftast nej när vi inte törs se framåt när vi inte vågar säga ja. Därför är det också mer bekvämt när en försäljare t ex ställer en ja/nej-fråga än när han ställer en öppen fråga. En fråga där du måste motivera varför du säger ja eller nej.
 
Tänk vad mycket trevligt vi får vara med om när vi säger ja istället. Vi kan få chansen att träffa nya människor att se nya miljöer att få smaka något nytt eller höra något vi inte hört förut.
 
 
Ni som varit med ett tag och följt mig på bloggen vet att jag gärna så här års visar bilder på morgonhimlen när Aurora, morgongudinnan, visar oss sin vackra kjol. Men idag tänkte jag visa er en kvällsbild istället. Så här såg det ut i väster i går.
 
 
Prrr, krrrr
Ha ha ha, så roligt vi hade i går kväll. Men jag skall inte gå händelserna i förväg. Det började redan igår morse. Som ni kanske vet var Tusse så där superkelsugen som bara han kan vara. Nästan hela morgonen satt han i famnen på matte och blev kelat och ompysslad med. Ibland är matte inne på något som heter facebook och där finns det en massa roliga bilder, det har jag också sett. Igår när Tusse och jag fick en stund tillsammans på puffen så berättade han att matte visat en film med en ofantligt stor och tjock katt som satt vid en toarulle och såg till att rulla av pappret. Vi diskuterade saken en stund och så kom vi på att det vore roligt att se hur mycket papper det var på rullen. Men vi kom överens om att det var bäst att vänta tills alla satt framför TV:n på kvällen för då har de inte så bra koll på oss.
 
Sagt och gjort. När kvällen kom och alla människor satt bänkade framför den där stora rutan med rörliga bilder skred vi till verket. Först tog Missan tag i ett hörne på pappret och sprang ut i köket, runt köksbordet och stolarna men rätt som det var hade hon trasslat in sig något alldeles förskräckligt så pappret gick av. Men då tog Tusse tag i det och sprang igenom mellanrummet och in vardagsrummet, runt matbordet och in i sovrummet och där gick hans pappersremsa av. Då tog jag vid. Jag var smart för jag drog ner en stor pappershög som jag tog i munnen och sedan sprang jag in i mellanrummet, upp på skåpen, runt ett par krukväxter och ner på golvet upp i bokhyllan och ner i soffan som står där. Då upptäckte jag att pappret gått av igen så jag sprang tillbaka till badrummet men det var tomt på rullen. Ungefär där upptäckte matte och husse vad vi gjort. De samlade ihop allt papper och rullade upp det igen och det var bra för när de satt sig tillrätta igen gjorde vi om hela prociciduren. Men ingen blev arg, de skrattade bara. Men när de rullat upp pappret igen så sa de att om vi gjorde om det så skulle vi inte få någon mat i morgon och då tyckte vi att det var bäst att låta bli.
 
Nu drar Missan igång en följa John så nu har jag inte tid mer. Hej med er tills jag får möjlighet att skriva igen.
 
Prrr krrr prrr
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela