Nä nu får de väl ge sig
Vi skall be att få tala om en sak, människorna är helknasiga. Jo-o då, så är det.
Nej, helknasiga är de väl inte men lite underliga i alla fall.
Jamen, det var ju det jag sade. Helknasiga, underliga, konstiga, you jamede it.
Ja, ja, du skall alltid veta bäst.
Skall jag väl inte men du är för snäll Sessan. Du behöver ju inte vara som din bror heller men lite tuffare får du försöka bli. Det räcker inte att peta ner den där lilla röda trähästen med mönster på, hundra gånger om dan, ner i trappan så att husse eller någon annan får hämta den.
Hallå, hallå där, hur kom jag in i samtalet nu då? Jag har väl inget gjort. Jag har ju bara varit inne en sväng på lådan.
Nu ja, men i morse försökte du jaga ut mig genom ytterdörren fast den var stängd. Jag fick ju rusa upp till lillmatte så att vi väckte henne.
Ja, just det, mej jagade du upp till husse så att han också vaknade.
Det gjorde jag väl inte alls det. Det började ju med att du Missan bet mig i bakbenet när jag låg på puffen och sov.
Jag bet dig inte alls! Matte! Matte! Tusse är dum. Han säger att jag har bitit honom.
Vad gnäller du för Missan? Du vet ju att matte säger att vi får göra upp sådant här själva nu när vi har blivit så här stora. Men vad var det du höll på att berätta nu då?
Jo, ja just det, människorna, husse, var nere i skogen och hämtade ett fint litet träd, en julgran sade han att det var. Vet ni vad han gör sedan? Jo han försöker ställa den utanför ytterdörren istället. Men först var han tvungen att sätta ner ett rörigt eller vad det heter så att den lilla granen stod still. Efter det kom matte och satte i långa snören med små lampor i och sedan kom husse tillbaka med ett röd med röda bollar i. Dem knöt matte fat i grenen.
Värre saker har de väl gjort. Visst är det lite underligt att först såga av ett träd och sedan sätta upp det igen men att ha ett träd hopvikt i en låda nere under trappan tycker jag nästan är värre.
Men i det trädet hade de i alla fall långa snören som glittrade. Det tyckte jag var jättelajbans fast matte tyckte inte om att trädet höll på att välta när jag försökte dra loss en bit.
Nu går du för fort fram för först satte de i en massa lampor i det trädet också.
Men det var husse och lill-matte som gjorde det och sedan fick matte gå dit och rätta till allt för att alla lampor bara satt på framsidan.
Det gjorde de väl inte alls. De satt jättefint! Huvudsaken är väl att människorna får ljus så att de ser.
I alla fall, när lamporna satt i satte matte dit en massa röda kulor och sedan kom i alla fall glittersnörena. Men Tusse kunde ju inte låta bli dem så efter ungefär en vecka tog matte bort glittersnörena och hängde i lite garntomtar, näverstjärnor och pastaänglar i stället. Allt var frid och fröjd.
Det var det väl inte alls för matte sade ju allt som oftast till mig att jag inte fick bita i granen.
Och jag fick inte riva ner näverstjärnorna och bita i dem.
Nej det blev nog inte riktigt rätt för jag fick inte klättra i det trädet heller. Men i alla fall så rätt som det var sade matte att hon hade läst på den här maskinen att man skulle tänka på att en sådan där paraplygran var lika farlig för oss som glittersnörena. De där små bladen eller vad jag skall säga kunde visst också fastna i magen på oss och göra oss jättesjuka så då plockade matte och husse undan granen med en väldig fart. Så det blev konstigt. Granen kom upp till första advent men försvann efter den andra.
Men de satte i alla fall upp en ynkligt liten gran på pidistaden i alla fall med pyttesmå lampor i. Inga glittersnören fanns det heller.
Men det fanns guldkulor, röda kulor och röda små paket med guldsnören, glöm inte det.
Åsså fintes det röda små rosetter med. Fast den där granen är så liten så den bryr vi oss inte om, den får stå där på pedalstaden i lugn och ro.
Men jag undrar varför det är så viktigt med det där trädet. Jul kanske betyder mycket lampor för de, människorna, har ju satt upp en massa extra lampor i fönstrena också. Eller så betyder Jul, "ser dåligt" eller något sådant för lampor och sådana där ljus som vi inte får komma nära när de lyser så vacker de har de ju också satt upp nästan överallt.
Ja något knepigt är det för i mattes och husses nana natten-rum står det kassar med vackert papper på kapet.
Å glöm för all del inte de där krullsnörena so också sitter på. Men vi får inte leka med de där krullorna heller så de stänger väskorna så fort de lagt i en ny sak.
Ja underliga är de de där människorna fast snälla också för igår fick vi det bästa vi vet. Köttfärs. En stor klick var fick vi. MUMS!
Ha det nu så gott och hej då!
Prrrr, Krrr, vi ses kanske snart igen. Var rädda om er.
Tjingeling på er grankottar och mosskuddar. Nu skall jag gå och vila frukost.
