Stilla
Allt är så stilla. Som om hela världen därute håller andan i väntan på något. Vad väntar den på? Förhoppningsvis "bara" solen. Får man tro norska vädersajten www.yr.no så kommer inte solen förrän i kväll men den skall visst hålla i sig tills i morgon eftermiddag/kväll. Det kan inte hjälpas, regnet behövs men det är så skönt när solen lyser. Allt blir på något vis mycket lättare. Jag tror jag skulle behöva ett par veckor med garanterad sol och lite värme nu men så blir det inte om jag inte vinner ett par miljoner, i alla fall ett par hundra tusen. Men hur skall man göra det när man inte spelar?
Allt var också stilla i går eftermiddag och kväll när telefon, TV och internet låg nere här hos oss. Det var ett stort serverfel hos vår tjänsteleverantör OCH fiberbrott i vår förening. Vår fiberförening fixade våra problem först men det hjälpte ju inte oss men alla andra med andra tjänsteleverantörer blev glada. Vi fick vänta till 21.40 innan allt var igång men så dags var det inte dags att ring runt och tala med folk eller bänka sig framför dator eller TV. Tur man hade mobil så man hann dra iväg ett sms i alla fall innan telefonen laddade ur. De här nya platta telefonerna är ju alltid urladdade och inte skall man prata i dem heller med laddningskabeln i. Det har man ju sett skrämmande exempel på. Nej, med den nya fina teknologin har vi gjort oss så sårbara. Vi är nästan tillbaka på postdiligensens tid fast idag hade vi nog använt bilen för att skicka runt meddelanden. Men när oljan är slut då? Vad gör vi då? Elbil säger någon kanske men den skall ju också laddas titt som tvätt och står mer still på laddning än du kan bruka den. För många år sedan läste jag någonstans att någon uppfunnit en motor som gick att driva med vatten men den tekniken skulle göra allt vatten avgiftsbelagt med största säkerhet eller så skulle man inrätta en ny skatt att belasta oss med. Det är inte klokt vad vi blivit sårbara i vår infrastruktur. Har vi gjort oss själva en otjänst?
Nej, det är allt tur att vi har kärleken att förlita oss på. Den ger oss kraft och styrka att orka vidare ner hela världen går en emot. Kärlek ja, då kom jag att tänka på något annat jag läste ganska nyligen. Det var ungefär så här; En kvinna kan vara en mans bästa vän, största kärlek eller värsta mardröm. Det beror alldeles på hur du behandlar henne. Nu är det ju inte bara den konstellationen som fungerar så utan Kvinna till man, man till man och kvinna till kvinna också. Så var rädda om er och ta hand om varandra så att vi får ha varandra riktigt länge. Och i de förhållanden som inte blir så långa så är det extra viktigt att vi tar hand om varandra och visar vår kärlek medan tid finns.
Prr Krr
Vad mysigt det lät det där med kärlek. Det får vi en hel massa av här , där vi bor. Men det är inte alltid vi vill ha den. Ibland har vi inte tid för då äter eller leker vi. Men ibland blir det också trängsel i någons famn för då vill vi vara på samma ställe alla tre. Det är skönt att de inte gapar och skriker här i huset i alla fall för höga ljud är det värsta jag vet. Särskilt när det inte är ett ljud jag hört förut eller inte hört på väldigt länge. Som igår när vi satt och åt och matte tappade ett paket djupfryst bacon i golvet. Jag hoppade flera centimeter rätt upp i luften där jag satt, svansen blev yvig som en julgran och sedan sprang jag för glatta livet in och gömde mig under soffan. Där blev jag kvar ett par timmar innan jag vågade mig fram igen. Matte gruffar lite om att jag inte borde vara så rädd längre nu när vi bott här så pass länge. Det är faktiskt mer än sju månader nu. Men matte vet att det finns ett center i hjärnan som agerar alldeles på egen hand och som gör oss beredda på flykt. Det kan bli mindre med att ett annat center, som vi kan påverka, blir större. Det är ett center som växer med hjälp av kärlek och kunskap, det ger oss självförtroende och självkänsla. Matte säger att mitt center för flykt nog upptar nästan hela huvudet eftersom hon inte lyckats få mig riktigt tuff och framåt ännu. Men jag vet att vi skrämmer varandra. För ibland gömmer sig Tusse någonstans och så när Missan kommer förbi så hoppar han på henne och då blir hennes svans som en julgran och så springer hon för glatta livet. Jag som legat och sovit blir så klart överrumplad och jätterädd och då far jag iväg som ett jehu och skrämmer Tusse halvt från vettet och sådär kan vi hålla på en stund innan allt lugnar ner sig.
Nu börjar jag allt bli lite sugen igen. Jag undrar, kan man kanske snika till sig lite mera mat tro? Det behöver inte vara mycket, bara ett par bitar eller så, gärna med en skvätt grädde, mjölk eller sådan där tjock mjölk, jogurt eller vad det heter. Det är gott. Särskilt om det är lite banan i. Mums. Sedan somnar man gott må ni tro. Det är det vi brukar kalla att vila frukost. Husse har sovit dåligt i natt så han har lagt sig lite ovanpå. Om jag skyndar mig kan jag kanske få en plats bredvid.
Hej då och var rädda om er och varandra.
