Nyårsafton 2017
Tänk vad fort ett år går när det ligger bakom oss. Det var ju redan igår vi hade julafton känns det som och det är bara ett par veckor sedan jag gnällde om att både morgnar och kvällar började bli alltför mörka i mitt tycke och nu har det vänt. Även om man inget märker ännu så gör själva vetskapen mig vänligare ställd till mörkret.
På tal om mörker, det är nu lite drygt tre veckor sedan jag hade en födelsedag. Den firas inte på något sätt för jag är av den åsikten att är det någon som skall firas är det mamma. Det är väl ändå henne man skall gratulera till ett nytt liv och till att hon orkade se till att ungen växte upp och lärde sig stå på egna ben även om det var lite skakigt i början kanske.
Vad ville jag då egentligen med detta prat om födelsedagar? JO! Jag ville tala om mina vackra amaryllisar. Jag fick nämligen två stycken när jag hade födelsedag. En vit och en röd och det är nu de börjar veckla ut sina knoppar mot omvärlden. En förlossning inte jag skulle vilja vara med om. Fyra stora svällande knoppar som sakta men säkert tränger fram. En process som pågått i en vecka nu och ännu är inte alla knoppar ute ur det svällande foderbladet.
Den vita har genomgått samma process men har kommit en bit längre. Den har alla sina fyra knoppar ute från foderbladet och har börjat öppna sina vackra klockor mot omvärlden.
Ja som sagt Nyårsafton. Egentligen en dum benämning på denna dag. För det första är det inte afton (kväll) nu. Nej, det är morgon och dagen börjar skönjas. Inte är det nytt år heller. Det är de sista 16 timmarna på det gamla. Nyåret inträder inte förrän klockan har slagit tolv i natt. Egentligen borde det heta gammelårsdagen och i morgon skulle man som brukligt säga nyårsdagen för det är det ju. Tänk den första dagen av 365 stycken på 2018.
Undrar vad detta år för med sig? Ett antal födslar och dödslar, det kan man vara säker på. Det är bara att hålla tummarna för att inte dödsfallen drabbar någon i familjen för det är alltid trist. Vi kan nog inte hoppas på en världsfred men förhoppningsvis blir 2018 lite mindre krigiskt så att fler människor kan få ro i sina hem. Det är också ett år som bjuder på riksdag-, landsting- och kommunalval i september. Jag hoppas att detta blir valet när människor ser mer till att alla skall kunna få det bättre inte att bara några få skall tjäna på att vi fått en ny regering.
Nej jag hoppas att folk prioriterar saker som bättre förlossningsvård, fria mediciner till personer som är 85+, som lägger mer pengar på skolan så att det kan bli bättre lokaler, bättre skolmat och bättre material att arbeta med och inte bara stenciler som lätt tappas bort. Men framför allt ett parti som inte rör pensionsåldern annat i att man släpper den bortre gränsen så att den som vill får jobba så länge den vill. Dock anser jag att den pensionsnivå man uppnått vid 65 inte skall kunna jobbas upp högre.
För när barnen flugit ut, skåpen är fulla, då skulle man kanske kunna spara lite om man inte gjort det förut. Hur man skall spara det får vara upp till var och en. Ha pengarna på banken är inte mycket lönt för man får vare sig ränta eller annat bara en jäkla skatt på de pengar som skattemyndigheten kan se på. Nej, jag hör till dem som säger investera. Dock inte i sådant som placeras av banken, nej, var lite aktiv själv. Men vill du ha rent samvete så betalar du naturligtvis in skatt på de pengar du tjänat vid uttag av investeringen. Man vill ju inte uppföra sig lika illa som de människor som har mer pengar än de behöver och kan göra slut på under resten av sitt liv.
Nu skall jag baka ut mitt lantbröd som stått på jäsning sedan jag satte mig här och började skriva. Så nu återstår bara för mig att önska ett riktigt
