brittensvardag.blogg.se

En duvhök slog ner

Publicerad 2017-02-26 08:26:32 i Allmänt,

 
... och oordningen blev total bland alla småfåglar. Någon lite fågel fick den med sig men jag hann inte se vad det var. Men sådant är livet. En föds och en annan dör. Det är likadant överallt. Bland människor och djur, insekter och växtlighet. Vi kan och skall inte göra något åt det men det liv vi har, har vi i alla fall möjlighet att påverka. Att välja bort sådant som inte får oss att må bra och lägga till mer av sådant som främjar vårt liv.
 
Som ni vet studerar jag människor runt mig. En del är understimulerade och andra är överstimulerade. Vad jag menar är att någon kanske skulle må bra av att gå en kurs av något slag en förmiddag eller kväll i veckan medan en och annan kanske skulle skippa ett pass på gymmet och ägna en eller ett par timmar med familjen. Hjälpa barnen med läxor, lite soffhäng med familjen där man ser något gemensamt på TV. En promenad tillsammans i närområdet. Ja, jag kan tänka mig många aktiviteter istället för att flänga livet ur sig i något man kallar självförverkligande.
 
Men det är en svår balans, jag vet. Själv skulle jag vilja göra så mycket på helgen när man är ledig men det är trögt för det är ju gott att vara hemma hos familjen och kissekatterna också. Det blir kanske bättre när temperaturen stiger och vi har riktig vår och försommar. Visst låter det härligt? Innan vi vet ordet av är vi där så passa på att njuta av ljusets återkomst redan nu för när du senare ger dig tid är det nästan dags för ljuset att vända igen. Jodå, så är det. Det är först veckorna fram mot midsommar de flesta njuter av ljuset. Då, när kurserna haft terminsavslut, gymkortet har gått ut och de första har gått på semester.
 
Nej jag gläds åt och njuter av de ljusa mornarna. Åt att se hur knoppar sväller och späda små skott från lökväxter och tidigblommande buskar börjar spricka fram. Jag följer också spänt färgen på björkarna för att se när de tunna grenarna går över till violett när de fylls med färsk sav. Jag går ut och ställer mig i dagsbräckan och lyssnar på de första fåglarna som nu börjar sjunga sina locksånger. Redan ligger de första småfåglarna på ägg om nu vintern fortsätter att vara så mild som den varit i år. Men det tror jag för jag har hört domherren sjunga fram sitt entoniga läte som låter som en trött och ledsen visselpipa. Men också koltrasten gör små tappra försök att sjunga men har inte kommit igång riktigt ännu. Men så är det en annan fågel också som jag inte riktigt har identifierat ännu.
 
Detta leder mig in på ett tv-program jag såg häromdagen. Martin Emtenäs var programledare för något som hette "Sveriges bästa fågelskådare "eller något sådant. Men jag skall nog inte titta mer för jag kände mig nästa irriterad över att dessa tio-tolv kändisar inte kände igen vare sig pilfinken, skrattmåsen, sädesärlan eller domherren. Att de inte kunde skilja råkan från andra kråkfåglar och slagugglan från andra ugglor det var inte konstigt tycker jag eftersom inte någon av dessa är särskilt publika fåglar. Men sädesärlan och pilfinken ser man ju nästan överallt om man bara går ut i en park eller i närheten av ett café eller matställe. Dessa små fåglar tycker faktiskt jag tillhör allmänbildningen. Det är ju för sjutton som att inte kunna skilja en ko från en älg. Men det finns kanske människor i vårt avlånga land som in te kan det heller. Men förmodligen har dessa människor andra kvalitéer som inte jag har och som man kan ske borde ha.
 
                              
 
 
 

Nu är det Melodikryssdags igen

Publicerad 2017-02-25 10:51:38 i Allmänt,

 
En vecka går fort och till dagens kryss var vi väl alla laddade med en mugg nybryggt kaffe eller te skulle jag tro.
Vi började på
 
V3 Ja jösses! Så börjar Eldeman med en Håkan HELLSTRÖM. Vad skall det bliva av denna dagen? Men lite sångröst visade han i alla fall. Hellström alltså. "Lämna mig inte i det här skicket"
L2 "I natt jag drömde" med en Boliviansk grupp och en förmodligen ganska enkel panflöjt. Så ordet blir DRÖM. Grupo Marca
L5 Musik ur "Miss Saigon" Med Niclas Andersson och MALENA Lazslo.
V7 Lennart Palm i Lerum skall spela för oss och det blir "You can call me AL" En produkt av Paul Simon.
L1+V9+L10 ELECTRIC BANANA BAND sjöng om en kameleont
V8 Titlar. Den som efterfrågades var HERR Fredrik Åkare och söta fröken Cecilia Lind.
 
Så var det halvslag och vi fick lokala nyheter och väder. Därefter fortsatte vi på
 
V6 Kompositören som efterfrågades var Giacomo PUCCINI. En Italienare född i Toscana 1858. 99 år och 15 dagar före min egen födelsedag.
L12 I'm SO Exited . Visst minns vi Ponter Sisters version? 
L3+V13+V11 TV-signatur och det var ju från HOUSE OF CARDS. Här tog jag faktiskt hjälp av Google.
L4 Sven Olof SANDBERG trädde fram och sjöng om en käresta. En älskling från Peru. I original, "Darling Nelly Grey"
V9 Bruna BEN och prickigt sommarskinn avslutade vi med och nu tackar jag för mig. Vi ses nästa lördag igen om inte förr.
 
 
 
 
 

Åh, ni tålmodiga

Publicerad 2017-02-25 08:28:00 i Allmänt,

 
Nu har ännu en vecka gått. En mycket händelserik vecka tycker jag.
 
Den startade såklart med jobb men också med att vi äntligen, på måndagskvällen, fick hem vår lilla kattflicka Sessan som tillbringat tre dygn på Blå Stjärnan. En nätt liten historia som slutade på 18.356 kronor. Det är tur vi har våra katter försäkrade. Det lilla grynet skall äta sin medicin ytterligare 6-7 dagar och den tredje mars väntar ett återbesök.
Här är roligt nästan jämt när medicinen skall ges till den lilla. Två gånger om dagen skall hon ha. En kvarts tablett Vetrimoxin.vet samt 0.8 ml Ursofalk på förmiddagen samt ytterligare en kvarts tablett Vetrimoxin.vet men nu tillsammans med en tablett Denamarin. Det är denna tablett, Denamarin, som ställer till det rejält. Kissen vill inte alls ha den och jag kan nästan förstå det. Den är verkligen blå. Men inte mörkt blå utan mer flaggblå med en dragning åt turkos. Jag undrar om det färgmedlet hade varit ok att ha i mänsklig mat för jösses vad den fäller så fort den blir det minsta fuktig. Det brukar sluta med att katten till slut fått i sig sin medicin men att maken är alldeles knallblå om fingertopparna. Färgen biter sig fast så till den milda grad att inte ens tvål och nagelborste hjälper. Han är smurfblå ända tills nästa gång det är dags att peta i kissen ett nytt piller. Ja, jösses!
Men det är härligt att se henne nu. Nu är hon som vanligt. Benen är fulla med spring och busigheten lyser i ögonen. Skillnad märks också tydligt på hennes bror, Tusse, som är beskyddande om Missan kommer och vill ta Sessans mat (Hon har specialkost) eller om Missan är för hårdhänt när de leker. Han går genast emellan och tar fighten och sedan går han till sin lilla syster, kurrar, småjamar och frågar förmodligen hur hon mår. Sedan tvättar han av henne och ser till att hon har det bra på filten i kartongen medan han lägger sig på vakt utanför. Det är inte klokt vad roligt och intressant det är att se dem.
 
Det är också denna vecka som kommit med ljuset. Det märktes redan i måndags. När jag åkte till jobbet klockan sju kunde jag tydligt se hur det började dagas och när jag kom fram till jobbet vid halv åtta var det nästan ljust. Igår, fredag var det nästan ljust när jag åkte och full dager när jag kom fram. Vi har nästan haft stormvindar och i torsdags vaknade vi till 5-7 centimeter snö. Men dagen blev fyra grader varm så på eftermiddagen fanns nästan inget kvar. Å tur var väl det för sedan har det varit ganska kallt med fem till sex minusgrader på natten och bara en ynka stackars grad på dagen.
 
Maken och dottern har tillsammans också dammsugit av överallt i hela huset. Lite har de också dammat ser jag  men inte överallt. Men i stort sett klarar de sig bra tycker jag. Maten står nästan helt färdig när jag kommer hem och efter middagen diskar de och gör fint i köket.
Tre till fem maskiner tvätt har de också klarat av och allt hänger nystruket och klart på garderobsdörrarna. Det kallar jag markservice!
De har också klarat av ett besök hos svärmor/farmor, handlat och vattnat träden. Men på något konstigt vis tror jag inte att de räknar orkidéerna till växter för dem har jag vattnat idag. Men ni skulle se de fina, röda, tulpanerna jag har på köksbordet. En ny och fräsch bukett varje torsdag eftermiddag. Ja det går verkligen mot vår.
Det märks också när man talar med folk. De har fått en ny stuns i rösten och man pratar om framtidsvisioner och allt roligt, spännande och intressant som ligger framför dem.
 
Idag väntar ett besök i Mölnlycke. Först skall jag gå och skaffa de terminalglasögon jag har rätt till genom jobbet och sedan skall jag hämta en smörgåstårta min älskade lilla mamma har beställt. Efter det väntar ett besök hos denna lilla mamma men innan busvädret drar in på allvar i eftermiddag, som meteorologerna har flaggat för, skall vi se till att åka hem. Då väntar en skön hemmakväll men lite middag kanske. Vi brukar bli så väl undfägnade hos mamma så middag brukar inte behövas men vi får se. Mycket beror kanske på vädret.
 
                
 
 
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela