En ny dag med nya möjligheter
Var det kanske så att du igår gav järnet för att hinna med allt du förutsatt dig, då är det kanske idag du skall ta det lugnt och ta dagen som den kommer. Men tillhör du grupp två, den som tog det lugnt och taggade ner igår, då kanske du vill göra något roligt eller nödvändigt idag. Skulle det nu händelsevis vara så att du har semester ännu en eller ett par veckor, eller hör du till dem som nått åldern för 52 veckors semester, ja då spelar det ju ingen roll vad du gör idag. Det du inte hinner eller orkar med kan du kanske göra i morgon. Skulle det nu vara så att det inte blir gjort i morgon heller, då kanske det inte var så nödvändigt heller.
Vi firade makens födelsedag (som han hade i fredags) igår tillsammans med min älskade lilla mamma. Jag var hungrig som en varg när vi åkte hemifrån och till affären. Ingen bra combo. Men det blev bra det jag handlade på vägen. Oliver, cornichons, potatis- och mimosasallad, salami, pastrami, Serranoskinka, en stark, Italiensk mortadella med chili och paprika, coctailtomater, kivi och melon. Vad jag glömde var en ost av något slag men det gick bra i alla fall och minimalt med jobb blev det. Javisst ja! Vitlöksbröd och aioli hade vi med. Till dessert tog vi kaffe och en mandeltårta. På det hela taget en hyfsad middag i värmen.
Naturligtvis tog vi ett par omgångar Chicago också och en massa prat och skratt också såklart.
Idag är himlen lite grå och jag hoppas på regn. Vad mig anbelangar skulle gärna ett massivt regnområde kunna få passera. Tre dygns oupphörligt regnande hade inte varit fel. Nu börjar tillochmed potatisblasten se ledsen ut och det beror inte på att potatisen är mogen utan på att det är torrt. Vinbären, de som är kvar, börjar ramla av buskarna. Det är samma sak med dem, inte för att de är mogna utan .......
Visst skulle det vara synd om alla dem som har semester men tänk så härligt det skulle bli sedan, björkar och gräs skulle få tillbaka sin gröna frodighet. Som det är nu så börjar gräsmattan bli gulbrun och från björkarna släpper nu de allra yttersta grenarna som är fulla av bruna löv. Man skulle inte kunna tro att de kom ifrån ett friskt träd mitt i sommaren.
Nu har klockan blivit halv nio, på radion spelar man en Ted Gärdestad och jag funderar på om inte detta är en dag som gjord för att baka bröd och sedan göra en lasagne till middag. Så får det bli. Så jag tackar för mig, i alla fall för idag, så ses vi här, om inte annat, nästa lördag igen.
