brittensvardag.blogg.se

Vad det rusar iväg

Publicerad 2017-03-25 08:37:00 i Allmänt,

 
Som ni förstår syftar jag på tiden. Nyss var det söndagskväll och man tyckte det kändes långt till fredag kväll då arbetsveckan skulle vara slut.
 
Nu är det ju i och för sig så att det här med jobbet fortfarande har nyhetens behag. Inte är det konstigt heller med alla dessa underbara människor jag möter varje dag, både patienter, anhöriga och personal, för att inte tala om leverantörerna. Goa människor allihop.
 
Men lite konstigt är det, när jag började sade man att många var arga och griniga och att jag inte skulle ta det personligt. Jag skall inte sticka under stol med att det fanns ett par i början men de har försvunnit så nu har jag inte träffat någon på länge. Antingen är det turen, vädret eller tillfälligheten som gjort det. Eller så är jag okänslig för ilska och aggression
 
Men tänk vilken ynnest att få vakna till en sådan här morgon. Solen skiner (fast lite höga slöjmoln finns det), det är ca fem grader varmt, rabarbern har hunnit bli dryga decimetern hög, krokus och snöklockor blommar för fullt. Lägg därtill alla bofinkar och övriga fåglar som sjunger sin serenad. Ljuvligt! Högst sjunger ändå koltrasten och då är det vår!
 
Därtill är det Marie Bebådelsedag idag, den 25:e mars. Det betyder våfflor men jag vet inte om vi hinner med några idag. Jag har nämligen upptäckt att de terminalglasögon jag använder härhemma nog har gjort sitt för jag känner mig som ett riktigt blindstyre. Så, bara för det tänkte jag att vi efter Melodikrysset skulle åka tillbaka till den glasögonaffären jag var i förra veckan och beställa ett par som jag kan ha härhemma också. När vi ändå är i Mölnlycke tänkte jag också kila in till lilla mamma på en fika också för nu var det länge sedan vi sågs igen även om vi talas vid i telefonen varje dag. Men som sagt  tiden bara springer förbi.
 
En som tiden sprungit förbi är Sven-Ingvars-profilen Sven-Erik Magnusson. En av många älskad sångare och musiker. Jag skall inte sticka under stol med att jag som liten flicka, åtta till tio år sådär var lite småkär i honom ett par dagar och vem har inte sjungit på "Min gitarr", "Fröken fräken" eller "Ett litet rött paket"? Hur mycket man än föraktar dansbandsmusiken så tror jag inte att det finns någon i ålder 20-100 år som inte gjort det, mer eller mindre omedvetet. Men kanske ändå, någon finns det nog trots allt.
 
Till middag har maken och dottern bett mig göra fläsk och löksås och med det i magen orkar man nog inga våfflor så det får kanske vänta till nästa helg för då måste man kanske trösta sig med att behöva gå upp en timma tidigare på måndagen för det är ju nästa helg vi ställer fram klockan en timma. En omställning som inte jag har några större problem med värre är då att ställa tillbaka klockan igen.
 
Ha ha. Tänk så fel jag hade. Det är ju ikväll eller kanske i morgon bitti vi får ställa fram klockan. Det är tur man har en dotter som har stenkoll. Men när klockan är 02.00 i natt så blir den hux flux 03.00. Glöm inte det!!!
 
 
                      
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela