brittensvardag.blogg.se

Redan fredag igen

Publicerad 2018-08-03 08:45:00 i Allmänt, Sticka,

 
Det är inte klokt vad fort tiden går. Fast jag är den som talar om att ta tillvara tiden och leva här och nu och jag tycker faktiskt att jag gör det så rusar tiden fram. När det sedan är som igår att man bara går och väntar och väntar en hel dag då känns dagen ha passerat jättefort så här dagen efter.
 
                   
 
Jodå, leveransen kom, den som skulle komma någon gång mellan 08.00 --17.00 dök upp 16.10. Det var väl en jättetur att jag känner mina löss på gången för på det viset hann vi både åka och göra veckans inköp och köra dottern till jobbet. Det bästa av allt var att jag han med att hämta en leverans på utlämningsstället också för i den försändelsen fanns det garn. Ljuvligt garn i färgen tropiska bär, alltså ett flerfärgat garn i färger från rosa champagne ner till nästan plommonlila. Men det fanns också enfärgat rosa champagne och en snygg lila färg som gör sig bra ensam men också tillsammans med många av de flerfärgade garnerna jag har på lager. Det fanns också nya stickor i paketet. Lite tunnare än de jag haft förut men också nyheter som strumpstickor i bambu och putsad björk. De där i putsad björk var jättehärliga för de var fyrkantiga. Jättesköna att hålla i och garnet löpte fint på dem också.
 
                    
 
Idag hade jag tänkt åka och lämna av två par sockar jag haft på beställning. Även om de inte tar stor plats är det skönt att bli av med dem för först då känns de helt färdiga. Sedan har jag inte heller några fler sockar på beställning utan då får det bli lite restgarnsstickning eller så får jag fortsätta att sticka på min tröja i svart och vitt eller börja på en pläd i mormorsrutor som jag länge haft lust att göra. En sådan pläd som min gamlamormor Ada hade i sin soffa där på Götgatan 1 i Tranås.
 
                       
 
Pläden fick följa med till äldreboendet där på senare år, till Lövstagården. Det roliga i den historien är att pläden kom dit två gånger. För när Ada gick ut tiden så tog hennes dotter Nelly hand om pläden som ett minne av mor. När sedan Nelly flyttade till Lövstagården så tog hon pläden med sig men vart den sedan tog vägen vet jag inte. Jag tror aldrig att vare sig Per-Olof, Kerstin eller Anders kände att pläden betydde något för dem. Pläden var nämligen gjord på barnens upprepade tröjor. Alltså tröjor som Adas barn hade haft. Ada hade sju barn som uppnådde vuxen ålder så de hade nog haft många tröjor genom åren även om de ärvdes mellan syskonen. Men eftersom det var både flickor och pojkar och de blev lite olika i modellen så räckte garnet till en pläd även om den svarta kanten runt varje ruta var av nytt garn. Ja dessa barn är också borta nu men jag minns dem alla med värme och en portion kärlek.
 
                       
 
Ada och David gifte sig den 22 mars 1910. Fyra pojkar och tre flickor blev det. Jag tror att Nelly var äldst sedan kom nog Erland, Einar min mormor Elsa, Lennart, John och Gunvor. Gunvor som gick bort så sent som den 29 december förra året, 94 år gammal men fortfarande klar i huvudet.
 
Det är konstigt, det jag visste att jag skulle berätta det var om Postnord-leveransen men kommer jag bara igång så löper det av sig själv även om jag ibland upprepar mig lite här och där.
 
                            
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela