Långfredag
Men inte är den här dagen längre än någon annan. Snarare tvärt om faktiskt. Ju äldre man blir desto fortare ter sig dagarna gå faktiskt.
Annat var det när jag var barn då var långfredagen riktigt låååååång och seg. Det tedde sig nästan otroligt långt innan det blev påskafton och man fick sitt godisfyllda ägg och all god påskmat. Köttbullar och prinskorv, Jansons frestelse, rökt lax, goda sallader och gott bröd. Sill och ägg då? Nja det var inget som hägrade då och äggen längtar jag inte efter nu heller. Hujedamej! Men sillen, den står högt i kurs nu . Så högt att jag gärna avstår köttbullar, lammstek och prinskorv och tar två varv av sillen istället.
Men åter till det här med långfredagen. Då på 60-talet, när jag växte upp, var det väl nästan på gränsen till förbjudet att roa sig eller göra saker som kostade pengar. Där ingick så klart inköp inför helgen också. Därför var trycket på de butiksanställda nästan orimligt stort då ALLA skulle handla på skärtorsdagen. Visserligen tror jag att butikerna hade som lördagsöppet på påskafton men det var nog få som hade tid att gå och handla då. Lördagsöppet då var mellan 09.00 och 13.00. Vi var mest barn i affären som hade fått i uppdrag av mamma att köpa det man glömt på torsdagen eller det man ville ha riktigt färskt, dill, persilja och så. Till affären gick man med ett par kronor invirade i en bit papper, hårt hållna i handen inuti vanten eller i fickan. För det var en förmögenhet man bar på och kanske hade mamma sagt att man fick köpa godis för resten, så det var viktigt att inte tappa någon peng, det kunde ju vara godispengen.
Men åter till långfredagen. Affärerna var alltså stängda och det var inte bara livsmedelsbutiken utan även fruktaffären nere på hörnet och biografen. Tänk er detta, denna långa och trista dag kunde man inte ens slå ihjäl med ett par timmars matiné och ni kan tänka er hur stängt det var när inte ens danssalongerna och de nya bingohallarna fick ha öppet. Vem som hade bestämt det vet jag inte men eftersom mycket gick på tradition sedan kyrkan haft stort in flytande över folket så var det nog inte stadfäst i någon lag utan var väl bara en rekommendation.
Men radio och TV då säger någon kanske nu, någon som inte var med då. Men betänk att vi hade bara en TV-kanal och den var i svartvitt och radion hade bara tre kanaler. Ettan som var faktaspäckad och bara hördes av farbröderna. Tvåan som jag aldrig fick kläm på, jag tyckte mest att det var sändningsuppehåll. Och så då trean, melodiradion som denna dag bara spelade tung klassisk musik utan sång. Inga lätta och lekfulla ouvertyrer som var njutbart nej mycket oboe, pukor, tuba och hornmusik. Tungt, trist, tråkigt och alldeles förfärligt.
Om man hade lite tur så hade familjen en grammofon i alla fall. Men man hade inte så mycket skivor så det var bara roligt någon timma eller så. Det var också viktigt att inte spela för högt för man kunde ju störa grannarna vilket var jätteilla. Illa var det ju redan om grannarna hörde att man spelade lätt och lustig musik så det fick ske på låg volym.
Så nej, det var nog inte bättre förr men det är synd att vi inte tog vara på de bitar och den kunskap som var bättre förr och adderade det till det vi vet och kan idag. Men en sak är säker, långfredagen är inte ett dugg längre än någon annan dag nu för tiden.
