Semester
Den börjar nog för väldigt många idag. I alla fall att döma efter våra grannar. Sedan halv sex har jag bara hört en enda bil köra och det var grannens gäster som skulle med båten till Tyskland. Annars var det bara tidningsbudet jag hörde men han kom som vanligt kvart över tre.
Men tänk vilken tur vi har att våra far- och morföräldrar och till och med generationerna före dess kämpade för att vi skulle ha det bra.
Semestern lagstadgades inte här i Sverige förrän 1938. Det är alltså knappt 80 år sedan ändå tar vi den så för given. Då, 1938, hade man bara rätt till två veckors semester, alltså 10 dagar. Skulle du kunna tänka dig att vara nöjd med det? Nej, jag skulle inte tro det. Men redan 1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till hela tre veckors ledighet. Det kanske låter konstigt att så unga människor över huvud taget arbetade men då var det inte tal om gymnasium och högskolestudier utom för ett fåtal, så många började faktiskt arbeta när de var 13-15 år, när de klarat av sju års folkskola, grundskola. Men 1951 kom detta med tre veckors semester att omfatta alla anställda. Sedan fick vi vänta tills 1963 innan vi fick den lagstadgade fjärde semesterveckan. Jag minns den sommaren för jag hörde mina morföräldrar och föräldrar och deras bekanta tala om hur fantastiskt detta var. Jag tror nästan att det också var den sommaren jag för första gången såg en 10.000-kronorssedel för första gången. Den sedeln som hade smeknamnet "långsjal" och den var verkligen lång. Jag har för mig att pappa hade den vikt som ett dragspel med fyra vikningar. Ja tänk vad det ena minnet drar med sig det andra.
Men åter till ordningen, vi talade ju om semester. När fick vi då den femte veckan? Jo, 1978. Men fortfarande talar vi om lagstadgad semester. De minimala antalet lediga dagar vi har rätt att ta ut. Men många är de som har mer. Många har t ex extra dagar för att de uppnått en viss ålder. Vissa fackliga avtal har t ex fem extra semesterdagar för den som fyllt 62 år. Samma avtal ger två extra dagar till den som fyllt 58 år.
Men det finns en grupp som inte kom att omfattas av semesterlagen och som inte fick rätt till semester förrän 1970. Det var hembiträdena och 1970 var de väl nästan utdöda i alla fall.
Men fler semesterdagar förekommer såklart också. På åttiotalet när jag jobbade på en röntgenavdelning i Göteborg så hade vi sex veckors semester. Detta för att vi skulle få chans att återhämta oss om vi utsatts för strålning. Men ofta kan man också förhandla om mer och längre semester som en löneförmån eller kompensation. Sedan har vi naturligtvis de arbetsplatser som stänger över sommaren. Jag tänker då främst på skolan. Fast många är de, som studerar, fortbildar sig under denna tid och därför inte säger sig ha tio veckors ledighet som barnen och ungdomarna har.
