Så mörkt det är
I alla fall på utsidan. Ja det är för all del rätt mörkt härinne också. Fem sjättedelar av familjen sover ännu och jag är ensam vaken. Jo, jag räknar in kissemissarna också. De hör ju till familjen och sover som små grisar gör de alla tre så, jag är faktiskt ensam vaken. Men jag är inte ledsen för det, faktum är att jag njuter av denna egentid, jag behöver den för att ladda batterierna. Inte alls så att jag bara böhöver sitta ner med dämpad musik, svag belysning och något varmt att dricka. Nejdå, det är helt okej att dra igång brödbak, matlagning eller vad som helst men det skall göras på mitt vis, när jag är själv. Jag vill inte ha någon som babblar och pratar och som tvingar mig till svar, jag vill själv bestämma om jag skall öppna munnen och säga något. Maken är likadan men dottern är vaccinerad med grammofonstift.
Så vad står på agendan idag då? Tja, jag skall göra Jansons frestelse och steka köttbullar, men jag skall också koka en bit rimmad oxbringa i doppespadet. Inte för att vi brukar ha oxbringa på julbordet men kanske blir det till middag idag eller så äter vi köttbullar och makaroner till middag, den som lever får se. Men oxbringan sätter också lite extra god smak till doppespadet. Det är viktigt. En julkorv stoppar jag nog också ner som får sjuda med i tio till tolv minuter. Det är inte heller längre något vi plockar fram till julbordet men vi kan äta det till middag en av mellandagarna.
Tiderna förändras. Nyss, för bara några år sedan, sju till arton år sedan, jösses vad tiden går, var vi en och en halv generation till. Den halva generationen stod pappa för. Han åt gärna av allt som bjöds men såklart bara lite av varje. En skiva skinka, rullsylta, pressylta, kalvsylta, kokt julkorv, rökt korv, köttbullar, prinskorv, revbensspjäll, rödkål, vörtbröd, och Jansons frestelse förståss. Men innan dess var det inlagd sill, senapssill, tomatsill, löksill, fransk eller vanlig (vi brukade variera),kräftströmming, inlagd strömming, rökt och gravad lax, skaldjurssallad och en kokt potatis såklart. Efteråt skulle det vara ris a la malta med saftsås kokt på sommarens bär som sparats i frysen.
Idag äter vi ett minimalt julbord. Rökt, lax, fransk löksill, Jansons eller en liten potatis. Detta följs av köttbullar, prinskorv och skinka. Till detta doppar vi såklart och vi får inte glömma rödkålen och senapen. En sötstark historia som är jultradition hos oss. Till dessert finns ris a la maltan med bärsås kvar.
Men jag skall inte sticka under stol med att det var både roligt och vackert när det där jättebordet med mat dukades fram. Pyntat med enris här och där, en stor lerkruka med tallris, tända ljus och lyktor, dekorationskål och borta på kanten grytan med grönkålssoppa, ett och annat äpple kunde också noteras. Idag får de smä bukarna och karotterna plats på bodet där vi sitter och äter. En liten kvist dekorationskål får plats bredvid skinkan. Men en ny sak har kommit till, brysselkål. Denna lill miniatyr av ett stort kålhuvud som är så god just nu. Kål över huvud taget finns mycket bland maten vi äter nu i juletid. Rödkålssallader med rödlök och rivet äpple, vitkålssallad med apelsin eller lingon eller så får kålen spela huvudrollen i en grönkålssoppa med frikadeller.
Nu har jag suttit här och funderat länge på julmat och tider som flytt. Familjen sover ännu men jag kan ana en liten ljusare nyans på himlen borta i öster. Nu skall jag tända lite i kaminen, baka ut mitt bröd och sedan sätta mig med lite strumpstickning. Den här gången skall det bli ett par till kusin Gull-Britt.
