Efter regn kommer solsken
Nu vet jag att det är sant. Ja, att vi inte får lika mycket regn som andra. Det är så här, igår kväll när jag talade med mamma på telefon så sade hon "att idag har man ju inte kunnat vara ute för det har ju regnat nästan hela dan". Visst vi fick en rejäl skur vid halv sex i går morse och en skur som gav en millimeter i går eftermiddag vid 17.30 men sedan har vi inte fått mer. Men mamma sade att hos henne hade det kommit rejäla åskskurar och bortåt 15-20 millimeter regn under dagen. Nu skulle man kunna tro att vi bodde i varsin landsända men det är nog bara ett par mil, fågelvägen, emellan oss. Så när meteorologen säger att det blir lokala skurar då menar han nog lokala med stort L.
Hur som helst, nu sitter jag här i arla morgonstunden och funderar på vad jag skall hitta på till middag idag. Det är faktiskt det enda bekymret jag har idag. Bekymmer och bekymmer förresten, inte är det något bekymmer, ännu. Bekymmer blir det först framåt fyra när det börjar suga i magen och man inte har en aning om vad man skall servera, när allt ligger i frysen.
Igår bakade jag ju ett par snoddas och sedan gjorde jag kålpudding till middag. Det blev jättegott och jag hade riktigt längtat efter det ett långt tag. Den nya färska vitkålen är ju så god nu. Mjäll och fin. I kylen har jag också två fina blomkålshuvuden så kanske är det ostgratinerad blomkål jag skall servera till middag idag. Men magen på gubben och dottern kanske inte klarar av kål två dagar i rad. Själv är jag alldeles opåverkad av kål och skulle kunna äta det varenda dag. Det är ju så gott.
Min bok jag har hållit på att läsa hela veckan fick jag också läst ut till slut. Det var ingen höjdare så det är inget jag kan rekommendera. Författaren hette Jane Green eller något sådant och titeln var "Trollbunden". Det var nog tur att jag skrev ner det redan nu för om bara ett par dagar hade jag glömt både titel och författare. Ja, som ni märker har författarens namn redan börjat glida ur mitt minne. Det som inte är värt att minnas det försvinner snabbt bort i fjärran. Är det det som kallas teflonminne?
