1 januari 2018
Eller 180101 kanske. Lite konstigt känns det att 17 blivit 18. Ja inte annat än när man skriver datum men om man som jag skriver det 100 gånger om dan, eller tio, så är man snart inne i det.
Men låt oss hoppas att 2018 blir året vi minns med glädje. För alla fredssamtal, alla trevliga gårdsfester och karnevaler, för alla vänliga gester och alla vänliga ord. Tänk om alla hade avgivit löftet att varje dag försöka ge en hjälpande hand eller ett vänligt ord. Det behöver inte vara stora gester, kanske bara att blinka för att visa vart du ska när du är ute och kör, hålla upp en dörr för någon eller bara lyft luren och prata bort ett par minuter. Det där sista kanske kan hjälpa någon ur en ensamhetskänsla, åtminstone för stunden.
Det är så lite som behövs för att göra dagen lite ljusare för både andra och oss själva. För du skall veta att allt det här nästan alltid ger betalt. Ett litet tack eller ett leende kan vara guld värt en trist dag. Sätt som mål att omvända alla i din närhet så att ditt jobb blir Sveriges bästa. Nu talar jag inte bara om arbetsplatser som sjukhus, industri och dagligvaruhandeln. Nej hit räknas också skolan med alla lärare, elever och klasskamrater, eller kanske PRO-gruppen man verkar i, eller bara i den pyttelilla gruppen av nära vänner och/eller grannar som du dagligen har kontakt med. Bjud in till 11-kaffe med något att bita i till. Nej då, du behöver inte alls baka och stå i, det går bra med ett par skorpor, en knäckemacka med ost eller kaviar på men har du lust så tackas det nog inte nej till en bit nybakad sockerkaka heller.
Många löften har nog avgivits i natt som faller, kanske redan idag. Faller för att de är för krångliga, kräver för mycket av dig i antingen tid eller energi. Ett nyårslöfte skall inte ges över ett glas Pommac vid tolvslaget, nej det skall ges för dig själv när som helst. Det hade nog gått bra vilken dag före nyår som helst. Men misströsta inte, idag är bara första dagen av 365 så du hinner avlägga ditt löfte innan året är slut i alla fall. Och skulle du inte hinna så kommer det ett nytt år 2019 då så du har tid på dig.
Vår värld har blivit så hård och kall. Jantelagen har slagit tillbaka och vi har blivit självupptagna och egoistiska. Jag vill, jag ska, jag kan, jag vill ha, hör ni vad illa det låter? Detta har också lett till en respektlöshet mot vår nästa utan motstycke. Man skjuter, slåss och våldtar. Inte bara varandra utan också vår vackra natur får utstå våra egoistiska handlingar. Det slängs skräp på gator och torg som jag aldrig förut sett och snabbmatkedjorna har gett oss fula bruna och vita påsar som vi hämningslöst slänger ifrån oss med ett randigt sugrör som sticker upp genom påsens öppning. Tänk att det skall vara så förbaskat svårt att lägga skräpet på golvet i bilen och slänga det när man kommer hem eller åker in och tankar.
Eller som jag såg härom dagen när jag varit och handlat, en vuxen som varit inne och köpt en sådan där grillad macka och en dryck, allt förpackat i en liten påse. Personen i fråga, en man i 35-40-årsåldern, snyggt klädd och med en bil av sen årsmodell, stoppar drycken i fickan, knycklar påsen till en boll med ena handen medan han fipplar med macka och larm/startdosa till bilen med den andra handen och kastar iväg pappersbollen över axeln. Med FYRA papperskorgar inom blickfånget! Strax bakom kommer några små killar som varit inne och köpt ett paket kex. De stannar till strax utanför affären ställer sig vid en papperskorg och öppnar förpackningen och börjar dela upp de små brunvita kexen med chokladfyllning och slänger förpackningen på marken. Eftersom de här båda sakerna händer ungefär samtidigt på var sin sida ingången fokuserar jag på den vuxne, böjer mig ner plockar upp påsbollen, går fram till mannen och säger, "du glömde den här". Jösses vad arg och irriterad han blev. I ögonvrån såg jag en gammal dam med rullator säga något till pojkarna som fullständigt ignorerar henne och går vidare medan hon mödosamt böjer sig ner, plockar upp förpackningen och placerar den i papperskorgen.
Kanske är det detta som skall bli ditt nyårslöfte, att agera om du ser någon slänga något på marken för du hör väl inte till dem som slänger? Då kanske det kan bli ett löfte, att sluta slänga runt omkring dig utan behålla det i handen tills du kommer hem eller i alla fall hittar en papperskorg.
På tal om inget, vet du att dagen redan har blivit 10 minuter längre. Vi har gått från 6,30 timmar dag till 6,40 och från 17,30 timmar natt till 17,20 timmar. Vi går mot ljusare tider mina vänner. Låt oss tillsammans verka för att inte dagen blir ljusare utan själva livet.
