Host,, host och fräs
Det var alldeles väldigt vilken förkylning jag åkte på. Som jag väl berättade igår så har jag lyckats smitta både make och dotter. Men det konstiga är, trots att jag kan följa förloppet hos dem så verkar de hoppa över flera steg. De började också med lite irritation i halsen men har sedan gått direkt till snuva och hosta. Där är jag också nu. Min förkylning startade också med irritation i halsen men blev sedan heshet för att till slut tysta mig helt. Under de här tre första dagarna samlade jag också på mig en massa som satte sig fast i lungor och bihålor. Och fast har det suttit, för trots att jag hållit på med slemhinneavsvällande och slemlösande, precis enligt ordination ända sedan i fredags så var det först igår som det började släppa.
De där första tre nätterna var lite otäcka för jag somnade gott men vaknade med full panik någon halvtimma senare av att jag inte fick luft. Då var både hals och näsa igentäppt med något. Så upp ur sängen med en farlig fart, hostande, frustande och fräsande med hjärtat vilt bultande efter paniken. Jag lovar, det tar minst en timme att komma i ordning. Så lade jag mig igen men det var inte lätt att somna tyvärr så där låg jag och kände hur det fyllde på sig igen och då var det lika bra att gå upp för att hosta och fräsa. Sådär höll jag på och efter tre nätter var jag intill döden trött. Fjärde kvällen somnade jag men då började det pipa, vissla, tjuta och rossla både här och där men då var jag så trött att jag somnade ändå. Den fjärde dagen kändes hela ansiktet överfullt och det riktigt bubblade i lungorna. Därtill hade återigen stämbanden fått sig en knäck och vägrade fungera.
Jag rev lök, ingefära och pepparrot, allt för att försöka få bihålorna att tömma sig men inget hjälpte. Då provade jag att lägga ingefäran tillsammans med citron och honung i en mugg varmt vatten och dricka hett. Halsen kändes bättre men inte släppte det i näsan för det. Men så igår så kom det. Jag tror jag ensam gjorde slut på fem paket pappersnäsdukar. Så tänk vilken tur att vi bunkrade pappersnäsdukar senast vi var i Ullared. Andra köper bakplåtspapper men vi köper pappersnäsdukar (och tvål).
Den här förkylningen har också gjort att jag vare sig känner smak eller doft. Inte ens lukt når in till mina receptorer i näbbet. Så om jag äter isterband och makaroner eller en god biff med lök och potatis det spelar ingen roll, det smakar absolut ingenting ändå. Jag kan känna om något är sött och beskt men då får det vara rejält sött eller beskt. Som Mollipecten jag fått och som skall vara slemlösande. Dottern påstår att den smakar gul grapefrukt och jag säger att den har en viss beska men inte så mycket att det stör. Att jag känner sötma upptäckte jag i går när jag i ren sinnesförvirring råkade söta teet två gånger (minst). Men när familjen skriker MISSAN!!! Har du nu varit på lådan igen? Då känner inte jag ett dugg och det är ju en fördel för den katten har inte en mage som alla andra. Det är som om hon ätit pytonorm.
Men i morgon går jag nog till jobbet för jag har inte råd att vara hemma längre. Jag ser en massa saker som jag inte ser när jag jobbar så igår beställde jag hem en ny spis, en ny torktumlare och en ny stavmixer. Idag tänker jag beställa kattsand och torrfoder. Skulle jag stannat hemma i morgon också så hade det nog blivit mattor och gardiner. Å det hade nog inte varit slut med det misstänker jag.
Nu återstår bara den evinnerliga frågan, vad skall vi ha till middag idag.
