Ko-Ko
Ja, ungefär så här lät han/hon när klockan var 04.25 i morse. Borta i väster var det. Borta i väster förresten, det lät som om han vore långt borta men icke, den satt nog i närmsta skogsdunge åt det hållet och då handlar det kanske om 75 - 100 meter. Den hördes väldigt väl i alla fall.
Göken är en fågel som har fascinerat mig länge. Visste ni förresten hur det där med kaffegök kom till. Som vanligt så handlar det om gammal folktro. Det är väl alla bekant att själva "göken"- supen framställs av säd eller potatis. Såhär frampå våren, försommaren började ladorna bli tomma på dessa varor och eftersom det betydde död och missväxt att höra göken på fastande mage så hällde man en skvätt brännvin i kaffet och på det viset var man inte längre fastande. Konstigt var det väl att man hade brännvin kvar eller vad säger ni?
Men vi kan väl tala lite mer om denna fågel. En förhållandevis stor fågel som i sitt flygsätt påminner om en mindre rovfågel. Den sitter ofta ganska öppet på gärdsgårdsstörar nära skogsbrynet. Vingarna liksom hänger lite som om den vore "trött i armarna" men stjärtfjädrarna vippar nästan rätt upp. Det är detta karakteristiska sätt att sitta på som gör att vi känner igen den. Göken är en så kallad "häckningsparasit" då den lägger sitt enda ägg i boet hos en betydligt mindre fågel, en sångare av något slag till exempel. Skulle man hitta fler gökägg i samma bo så är det förmodligen andra gökhonor som också varit där. För sådana är de, de slänger ut ägg och ungar som hör till värdfågeln men andra gökägg får ligga kvar. När den lilla gökungen fötts börjar en slitsam tid för värdfågeln. Sångaren som kanske väger 25 gram skall föda detta monster som när den lämnar boet väger upp emot 150 gram.
Runt göken finns mycket mer vad det gäller folktro också. Det hade betydelse åt vilket håll man hörde göken ifrån. Västergöken var en bästergök och man fick tur med både frieri och sådd medan södergök var dödergök och förde med sig sorg och elände. Går man tillbaka ännu längre i tiden så sade man faktiskt att sörgök var smörgök och gården skulle välsignas med fina kalvar och god mjölkproduktion vilket skulle se till att familjen hade smör på bordet. Men också om göken gol före lövsprickning skulle det gå illa med dåliga skördar som följd. Så visst är det tur att vi inte lyss till sådant trams längre. Eller?
Men så var det det här med frieri och romantik också. Om man ställde frågan till göken när man kom den nära, när blifver jag gift? så skulle antalet ko-ko tala om hur det blev. Gol den endast en gång så skulle man bli gift under året men gol den tio gånger eller mer så kunde man se saken som hopplös.
Den göken jag hörde i morse var nog sent ute för ko-koar gör den bara i parningstid och börja tänka på familj nu är i senaste laget. Riktigt synd blir det om värdfågeln för i dennes bo finns med stor sannolikhet små skära och fula ungar just nu och det vore ju grymt om dessa kastades ur boet för att ge plats åt ett gökägg. Göken brukar komma hit till oss från södra och sydöstra Afrika och ifrån Japan där den övervintrar någon gång i slutet av april eller början av maj och återvänder till sina vinterställen redan i slutet av augusti eller början av september.
Ja tänk vad lite som behövs för att jag skall komma igång och skriva. Men kom igång gjorde jag inte alls i går. Dagen gick i lättjans tecken och inte ens ett bröd blev bakat. Vi får se om det blir något idag. Sitter faktiskt och funderar på om det inte vore gott med mandelkubbar till eftermiddagskaffet. Men vi får se vad det blir. Det kan ju hända att latmasken hittar hit idag också. Den har en tendens att stanna kvar om den hittar en lämplig värd och en sådan är kanske jag.
