Redan fredag igen
Det är inte klokt vad fort tiden går. En vecka har förflutit och skall man tro facebookinläggen så har det varit en fattig månad. Men skall man tro nyhetsflödet så verkar det ligga fler fattiga månader framför oss. Trots låg pension har jag inget märkt men vi lever kanske sparsamt jämt. Jag vet inte, för vi köper det vi vill ha så får det vara bra med det. Visst jag har skrivit om dyra matkassar och jag har skrivit om mat men blir allt dyrare så får man tänka om. Man får använda det man har hemma helt enkelt. Sedan kan man ju dra in på saker som vin, öl, snacks och choklad. Man kanske får byta ut uteluncher mot matlåda men det är ju en ren vinst eftersom det nästan alltid blir nyttigare mat.
Om man jämför tillexempel köttbullar med potatis(mos), sås och lite kokta morötter och en gräddsås. Så skulle jag tro att den hemlagade portionen stannar på ungefär 15 kronor. Köper du en förpackning i mataffären med en färdig rätt som är djupfryst får du betala ungefär 35 kronor. Köper du en färsk rätt landar prislappen på ungefär 70 kronor och går du på en lunchrestaurang får du punga ut med 149 kronor. Det är alltså en skillnad på 134 kronor på den billigaste och den dyraste portionen. Skall man se till näringsinnehållet skulle jag tro att den billigaste också är den mest näringsriktiga. Så köp en kokbok och laga din egen mat så skall du se att ekonomin blir bättre och du mår förmodligen bättre också. Skippar du därtill läsken eller ölen till maten och tar ett glas vatten istället så har lunchen blivit ännu billigare och nyttigare.
Idag är det Förintelsens minnesdag. Jag var inte född vid andra världskrigets slut men jag har sett bilder och jag tror på dessa bilder till skillnad från många andra, I min ungdom träffade jag också en kvinna som klarat sig undan koncentrationslägren men visade det intatuerade numret på armen och hennes berättelse kunde inte vara påhittad för inte ens Stephen King kan hitta på sådana grymheter.
Det är också hemtjänstens dag. Låt oss tänka på alla dessa människor som ger gamla, ensamma, sjuka människor av sin tid. Jag jobbade tre år inom hemtjänsten för en väldigt massa år sedan och jag kan säga att det var ingen sinekur. Visst var väldigt många trevliga och gulliga men det fanns också motsatsen. Men hela systemet har ju förändrats. Jag som ung ock ny hade vårdtagare som bodde ganska spretigt med långa promenadvägar emellan men vi hade tid dit vi kom. Två timmar där, en och en halv där och två timmar där. Om jag förstått saken rätt så är det mycket stressigare nu med väsentligt kortare tid hos vårdtagarna. Jag tror inte ens att man får säga vårdtagare idag utan man skall säga kunder eller något annat positivt neutralt.
Klockan är snart åtta och borta i öster håller solen på att gå upp och det ser ut att bli en riktigt fin dag. Så vi kanske kan bli självförsörjane på el idag med våra nya solpaneler. Det är en spännande teknik det där. Idag skall vi åka ner till Landvetter och köpa lite mjölk och päron. Samtidigt skall vi passa på och åka bort till Lilla mamma med sakerna vi köpte i Ullared i onsdags. Till middag blir det förmodligen soppa och kanske steker jag ett par pannkakor också till dessert.
Jag har ju läst att gamla människor behöver något till dessert också för annars riskerar de att bli undernärda. Så jag får väl tänka på Maken, själv känner jag mig som 27.
